På tullverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?länk till annan webbplats

Jag förstår

Tullverkets historia

Tullverket är en av de äldsta myndigheterna i Sverige. Ingen vet riktigt när den första tullen togs men år 1636 används ofta som startdatum. Genom att följa nedanstående tidslinje får du veta mer om de viktigaste händelserna i Tullverkets historia.

1100-
talet

Tullavgifter förekommer

Redan vid den här tiden förekom någon form av tullavgifter, men vi vet inte mycket om hur det var organiserat. Det gäller även för den fortsatta medeltiden.

1622

Lilla tullen – tull på inrikeshandel

År 1622 infördes Lilla tullen som var en tull på inrikeshandel – en företeelse som inte var ovanlig på 1600-talet, varken i Sverige eller i andra länder. Lilla tullen var en tull på konsumtionsvaror som livsmedel, kläder, trävaror, metallvaror och djur. Den skulle betalas när varorna fördes in i en stad, inte när de fördes ut. Ganska snart gjordes en uppräkning av varuvärdet vilket gav en tullhöjning på 25 procent jämfört med tiden före 1622. Lilla tullen avskaffades på 1810-talet.

Än i dag kan vi se rester av Lilla tullen i många städer i landet, framför allt i form av namn på gator, torg och platser där orden ”tull” och ”port” förekommer. Ett fåtal byggnader finns också kvar, men som följd av städernas tillväxt har många rivits.

1636

Tullverkets födelseår

Med start under Gustav II Adolfs regeringstid genomförs en omfattande nyorganisation av hur riket styrs och organiseras. En tydlig drivkraft är att centralisera och effektivisera för att maximera statens inkomster. Detta eftersom Sveriges expansiva utrikespolitik med deltagande i flertalet krig var mycket kostsam. Under 1636 genomfördes en grundlig reformation av tullväsendet just för att tullinkomsterna skulle bidra till att bättra på det ekonomiska läget. Denna reformation lade grunden till den tullmyndighet vi fortfarande har, och följaktligen räknar vi 1636 som Tullverkets födelseår. Man har vid denna tid en tydlig bild av att tullar var lika med inkomster, till exempel sa Axel Oxenstierna redan 1612 att tullar var nödvändigt om ”vi inte platt vele gå under” och 1634 menar han att tullar är ”thet endaste som kan framledes hjälpa att understödja riket”.


Mårten Augustinsson – den första chefen för Tullverket

Den 26 september 1636 utnämndes Mårten Augustinsson till den förste generaltullförvaltaren. Han var född 1600 i Jönköping och son till stadens borgmästare. Han utbildade sig inom handel och räkenskap i Hamburg och arbetade sedan i Axel Oxenstiernas tjänst. Tjänsten som generaltullförvaltare gjorde Augustinsson till en förmögen man. Till exempel hade han rätt till 5 procent av tulluppbörden vilket gav honom en ansenlig årsinkomst. Augustinsson adlades 1645 och tog namnet Leijonsköld. Han avled 1656.


Stapelstäder och inloppsstationer

År 1636 fanns det sju städer som fick bedriva handel med utlandet, så kallade stapelstäder. Det var Stockholm, Nyköping, Norrköping, Söderköping, Västervik, Kalmar och Göteborg. De norrländska städerna ingick inte på grund av det så kallade bottniska handelstvånget. Detta var en svensk handelspolitisk bestämmelse som gällde mellan 1350-talet och 1765 och som förbjöd handel via fartyg från Norrland och Finland till orter söder om Stockholm och Åbo. Norrländska och finska hamnar fick inte heller ta emot utländska fartyg. Dock tilläts Gävle att skicka och ta emot utländska fartyg men förtullningen av dessa skulle ske i Stockholm.

Eftersom inga stapelstäder utom Kalmar har öppen kust infördes inloppsstationer. Inloppsstationerna var tullplatser som låg ute i skärgårdarna för att tullen skulle kunna tas ut så långt ut mot kusten som möjligt. På så sätt ville man förhindra smuggling. Exempel på inloppsstationer är Dalarö, Barösund och Spårösund på ostkusten och Älvsborg på västkusten.

1700-
talet

Tullavgifter och importförbud för utländskt tyg

Under 1700-talet och fram till mitten av 1800-talet var smuggling av tyg vanligt. Svenska staten ville nämligen få igång en textilindustri i Sverige och införde tullavgifter och importförbud för att förhindra att utländskt tyg kom in i landet.

1860

Passtvång upphävs

Kravet på utrikesresenärer att visa pass upphävs. Före 1860 skulle alla som reste utomlands ha med sig passhandlingar. Passen skulle visas både vid in- och utresa och tullmännen förde journal över de resande, deras hemvist, anledningen till resan och datum för passering. Passtvånget försvann som en följd av det ökade resandet med nya färdmedel som järnväg och ångfartyg. Under 1900-talet har passtvånget återinförts men då med Polisen som ansvarig myndighet. Tullverket kan i dag bistå Polisen i detta uppdrag.

1887

Den stora tullstriden

Tullstriderna pågick egentligen under en ganska lång tid, men det är framför allt årtalet 1887 som har gått till historien på grund av den livliga debatten i samband med valet detta år.

Från 1850-talet och framåt lättade Sverige på sin rätt hårda tullpolitik. Tullättnaderna fick, tillsammans med en ordentlig högkonjunktur, fart på landet som vid denna tidpunkt låg något efter övriga Europa i utvecklingen från jordbruk till industri.

Detta var under den industriella revolutionen, och det visade sig lönsamt att frakta spannmål från USA och Ryssland till Europa. Det europeiska jordbruket kunde inte konkurrera och befann sig plötsligt i en djup kris. De politiska diskussionerna gick heta – skulle man införa tullar för att säkra de svenska jordbrukens och industriernas överlevnad eller skulle man se krisen som ett ledsamt men normalt inslag i en liberal ekonomi? Tullstriderna var en av de första politiska händelserna där man kunde märka betydelsen av det framväxande partiväsendet.

Runt 1900

Näringslivet ställer krav på Tullverket

Förhandsbesked om tullavgifter kan ges. Från 1800-talets slut i kölvattnet av industrialiseringen ökar utrikeshandeln ordentligt, vilket självklart ökar arbetsbördan inom Tullverket. Näringslivet klagar på lång handläggningstid och vill kunna få förhandsbesked om tullavgifter för att kunna planera sin verksamhet bättre. Inom Tullverket är man motvillig till att förändra sina arbetssätt men måste med tiden anpassa sig. I handelsavtalet med Tyskland 1906 ingår sådana förhandsuppgifter och därefter utökas detta.

1923

Stor omorganisation

En stor omorganisation genomförs. Omorganisationen har föregåtts av flera års utredning av bland annat en kommitté (startad 1912) och tullkommissionen (startad 1914). Sedan länge fanns bland rikets ledning, näringsliv och allmänhet en bild av verket som trögt, byråkratiskt och omodernt. Kritiken handlade till exempel om långa handläggningstider, dyr verksamhet för staten, ineffektivitet till exempel i bekämpning av smugglingen och i arbetssätt. Kritik hade framförts om att Tullverket använde överkvalificerad personal för vissa arbetsuppgifter samtidigt som lägre tjänstemän framfört önskemål om att få överta vissa arbetsuppgifter från högre tjänstemän.

Bilden var en myndighet där det inte fanns så mycket att göra och där tjänstemännen inte heller verkade fordra så mycket arbete. Följaktligen gick verket under benämningen ”den eviga vilan”. Flera vittnesmål från anställd personal vittnar om detta och om vilka möjligheter det gav till att ägna sin energi åt andra sysslor. Kanske är det inte en slump att flertalet poeter och författare har varit anställda vid Tullverket, till exempel Carl Michael Bellman, Elias Sehlstedt och Hjalmar Söderberg. Söderbergs ”Martin Bircks ungdom" innehåller flera intressanta skildringar av författarens monotona vardag som tulltjänsteman.

1910-
20-tal

Labratorium. Klicka för fotografinfo

Fotograf okänd. Läs mer

Tullverket inrättar ett laboratorium

Tullverket inrättar ett eget laboratorium. Svårigheter med att bestämma varors beskaffenhet har successivt ökat Tullverkets behov av mer avancerade metoder för att undersöka varor.

1920-
1939

Fotograf: V. Ericsson

Spritsmuggling

Under mellankrigstiden blev spritsmuggling vanligt.

1945-

Svensk tullpolitik efter andra världskriget

Den frihandelsvänliga handelspolitiken fortsatte efter andra världskriget. Sverige har mestadels samarbetat med de andra nordiska länderna för att motverka tullhöjningar, till exempel med planer om en nordisk tullunion på 50-talet och NORDEK (Organisationen för nordiskt ekonomiskt samarbete) kring 1970. Inget av dessa genomfördes bland annat för att de nordiska ländernas olika intressen i andra större sammanslutningar var så olika. Danmark gick med i EEG 1973 och därmed dog de nordiska planerna ut. I stället har den svenska tullpolitiken fått en mer internationell inriktning, med aktiva medlemskap i EU och i WCO (World Customs Organization)

Dessutom har tullavgifternas betydelse för statens inkomster minskat betydligt. Vid 1900-talets början stod tullinkomsterna för 40 procent av statens driftsbudget, vilket i dag motsvaras av någon procent.

1959

Fotograf okänd. Läs mer

”Gå på rött” eller ”gå på grönt”

Systemet med att ”gå på rött” eller ”gå på grönt” vid gränspassage införs. Skandinaviska bilister fick på färjan mellan Danmark och Sverige en röd eller grön blankett som de sedan skulle fästa på bilens vindruta inför avfarten. Försöket upplevdes positivt och systemet genomfördes på fler ställen.

1960-
talet

Narkotikasmuggling

Från 1960-talet och framåt börjar smugglingen av olika typer av narkotika att  bli ett problem också i Sverige. Detta har påverkat Tullverkets verksamhet, och i dag är bekämpning av narkotikasmuggling Tullverkets högst prioriterade brottsbekämpande arbetsuppgift.

1974

Hemtagningssystemet införs

Hemtagningssystemet innebär en stor förändring av tullproceduren, Tullverkets sätt att arbeta. Grunden i systemet är att företagen fick ta hem sina varor innan de förtullats. En konsekvens av detta är att Tullverket inte längre behövde så många tullpackhus. I stället kommer speditions- och fraktföretag att ta över en stor del av hanteringen av godset.  

1978

Fotograf: Urban Duhrin

Datoriseringen av tullproceduren

STINA (System för Tulltaxering och Informationsöverföring med ADB), ett nytt system för att registrera tulldeklarationer införs och blir starten för en ny arbetsuppgift som administratör.

1988

Foto: Kustbevakningen

Kustbevakningen blir en myndighet

Kustbevakningen blir en egen myndighet under Försvarsdepartementet. Separationen har föregåtts av flera års utredningar av hur kustbevakningen bäst ska organiseras.

1995

Sveriges inträde i EU

I och med Sveriges inträde i EU blev vi också medlemmar i EU:s tullunion. Det innebär att våra tullregler i princip är gemensamma inom unionen och att den nationella lagstiftningen är underordnad EU:s bestämmelser. Medlemskapet innebär också att våra gränser, i ett handelsperspektiv, har vidgats till Norge i väster, Ryssland i öster och Afrika i söder.

Meny